Min resa var ett litet äventyr som vanligt. Flygresan gick väldigt bra. Jag hade två säten vid fönstret för mig själv, så jag kunde sträcka på benen och njuta av resan. Väl framme i pass-kontrollen kom jag till en man som var supertrevlig mot alla, men såklart skulle han vara lite sur mot mig. Efter ett tag märkte han att han inte behövde vara så otrevlig. Han bad mig då snällt att följa med in till intervjurummet.
Jag hade räknat med att jag skulle få gå in i det rummet. Det stod fel datum i mina papper och jag hade med mig andra papper som talade om detta och jag behövde få ett nytt formulär från dem. Dock så var rummet fyllt med folk. Där satt jag tillsammans med några icke engelsk talande, en rysk modell som fick sitt bagage genomsökt, en portugis som dumt nog sa att han ville in i landet och söka jobb som förmodligen sen fick åka hem igen (men det fanns inga plan tillbaka till Lissabon den kvällen så han skulle få sova där), och några andra som hade mindre problem med sina papper. Jag blev kompis med en liten 3åring som älskar dans och tyckte om mitt spikraka blonda hår. Kul med lite underhållning i min väntan:)
Ja, efter några frågor, lång väntan och pappersarbete fick jag tillslut gå igenom. Efter några inställda tåg kunde jag sen tillslut ta mig till Manhattan. Lämnade flygplatsen nästan 3 timmar efter landning. Puh, jag var så trött och hungrig. Men nu är allt i sin ordning. Jag ser det som att så länge de kommer att låta mig gå igenom, då spelar det ingen roll hur länge jag får vänta, det är det värt.
Känns så skönt att vara tillbaka. Igår var det lite trist väder. Regnigt och tydligen lite kallare än va det har varit tidigare. Men idag skiner solen och det är riktigt härligt. Ska njuta av det idag då jag såg på nyheterna nyss att det kan vara snö påväg hit.

Bild från flygresan från Chicago
Tjingeling