A week in Sweden

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

sweden2015-05 sweden2015-09 sweden2015-08 sweden2015-10 sweden2015-11 sweden2015-07 sweden2015-06 sweden2015-02 sweden2015-12 sweden2015-14 blacksorrows2015 sweden2015-04 sweden2015-03sweden2015-16 sweden2015-01 sweden2015-15 IMG_20150903_084955

We are back in New York. A week in Sweden goes by extremely fast and we wanted to spend every minute we had with loved ones and take time to relax. So blogging was not on the schedule. And then, well, Thor has been sick since we picked him up at the dog sitter and I have been feeling kinda crappy too. Family and health first.
Anyway. We did a lot and also absolute nothing when we were in Sweden. We didn’t do much tourism, mostly just drove to different places. I bought a lot of candy, we had fika at a cafe, we saw a soccer game, visited people, went to a concert, had dinner at a restaurant, ate kebab pizza, had a movie night with my sister, walked on the beach and we celebrated my husbands birthday with a princess cake.
We landed on Tuesday, spent some days in Sweden and on Sunday we drove down to Copenhagen and spent a half day there. Our plane was leaving around 8am so the best alternative was to book a hotel in Copenhagen so we could get up early.
We had a wonderful time and the weather wasn’t terrible:) No idea if we feel more relaxed or not, but it doesn’t really matter. The most important was to spend time with my family.

Vi ar tillbaka i New York. En vecka i Sverige springer forbi extremt snabbt och vi ville spendera varje minut vi hade med vara nara och kara och ta tid att koppla av. Sa att blogga var inte med pa schemat. Och sen, well, Thor har varit sjuk sedan vi hamtade honom hos dog sitter och jag har kannt mig lite krasslig ocksa. Familjen och halsan forst.
Iallafall. Vi gjorde massor och aven absolut ingenting nar vi var i Sverige. Vi har inte gjort sa mycket turistande, mest bara kort till olika stallen. Jag kopte massor med godis, vi fikade pa ett cafe, vi sag en fotbollsmatch, halsade pa personer, gick pa konsert, at middag pa en restaurang, at kebab pizza, en en filmkvall med min syster, gick pa stranden och vi firade min makes fodelsedag med prinsesstarta.
Vi landade pa tisdagen, spenderade nagra dagar i Sverige och pa sondagen korde vi ner till Kopenhamn och spenderade en halv dag dar. Varat plan gick runt 8 am sa det basta alternativet var att boka hotell i Kopenhamn sa att vi kunde ga upp tidigt.
Vi hade en underbar tid och vadret var inte sa daligt:) Ingen aning om vi kanner oss mer utvilade eller inte, men det spelar egentligen ingen roll. Det viktigaste var att spendera tid med min familj.

dropped T off

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

thor-entrance

I just dropped Thor off with the dog sitter. Breaks my heart every time I have to leave him. We decided kinda in the last minute to contact the same girl like last time we left the city. I had several nightmares then, but probably not because of the girl, it could be anyone and I would be terrified. I can only imagine how it is to leave your child with someone. Thor can never tell us if he had a good time or not, we can only hope that he comes back alive:)
We are not leaving yet. Jim is working from home and I plan to go down to the gym and make myself tired so that I can sleep on the plane. It’s a beautiful day today, very warm and humid, so maybe I’ll have time to sit in the sun for a little bit too.

Jag lamnade precis Thor hos dog sitter. Mitt hjarta gar sonder varje gang jag maste lamna honom. Vi bestlutade oss lite i sista stund att kontakta samma tjej som forra gangen vi lamnade stan. Jag hade flera mardrommar da, men formodligen inte pa grund av tjejen, det kan vara vem som helst och jag skulle vara skrackslagen. Jag kan bara forestalla mig hur det ar att lamna sitt barn till nagon. Thor kan aldrig tala om for oss om han hade det bra eller inte, vi kan bara hoppas pa att han kommer tillbaka levande:)
Vi ska inte aka riktigt an. Jim jobbar hemifran idag och jag planerar att ga ner till gymmet och trotta ut mig sjalv sa att jag kan sova pa planet. Det ar en vacker dag idag, valdigt varmt och fuktigt, sa kanske jag hinner med att sitta i solen en stund ocksa. 

What to pack?

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

image

Tomorrow we are flying to Sweden. We are both very excited for vacation and very excited to see my family. There is always so many things I need to squeeze in, food I want to eat and things I want to do, but relax is definitely on the schedule for the week. 
Like always when my husband is going to Sweden, the weather will absolutely suck. Some things I want to do, like walk on the beach for example, might not be that pleasant. It’s gonna rain and be really really cold all week long. I have no idea what to put in our suitcase. Probably have to leave the bikini at home and bring a winter coat and rain boots, haha. And I was planning on not bringing much stuff this time… Hopefully the weather gods are just messing with us now and they later want to give us beautiful warm weather. But, even if the weather will suck, we still get quality time with people we love, and that’s the most important thing. 

Imorgon flyger vi till Sverige. Vi langtar bada efter semester och vi ar bada exalterade over att se min familj. Det ar alltid sa manga saker jag maste pressa in, mat jag vill ata och saker jag vill gora, men avkoppling ar definitivt pa schemat denna vecka. 
Precis som alltid nar min man ska till Sverige, sa kommer vadret att verkligen suga. Nagra saker jag vill gora, som att promenera pa stranden till exempel, kommer kanske inte bli sa trevligt. Det ska regna och vara riktigt riktigt kallt hela veckan lang. Jag har ingen aning om vad jag ska packa ner i var resvaska. Formodligen maste jag lamna bikinin hemma och ta med en vinterjacka och regnstovlar, haha. Och jag som planerade att inte ta med sa mycket saker denna gang… Forhoppningsvis ar det bara vadergudarna som skojjar med oss nu och de kommer senare att ge oss vackert varmt vader. Men, aven om vadret kommer suga kommer vi ju fa kvalitets tid med personer vi alskar, och det ar det viktigaste. 

Rare moments

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

IMG_20150821_173635 20150821_163454_edited

It’s rare not to see people, hear people or be bothered by people in New York. But it can happen. Yesterday I bought an ice coffee and sat down by the water. It was so incredibly hot and I could feel the sweat dripping along my body. Because of this I almost wanted to go inside again to change to bikini to go up on our rooftop instead, but it was so peaceful there. I had my headphones in my ears at first without music. I wanted to listen to the water but I didn’t want to be bothered by anyone and when you have headphones they (sometimes) leave you alone. But then I noticed. Not only did I sit on a place where there is no people directly by me, but I also didn’t see any people in the area. I put my headphones away and I didn’t even hear people. All I could hear was the sound from the water and a helicopter in the air. “Quiet”. 
I sat there for over an hour. I had my book next to me together with my headphones on the bench. The sweat kept dripping. The water kept clucking underneath me. The shadows from the railing kept moving. All my normal thoughts left me and the only thing I could think of was how beautiful this day was and how wonderful it felt to be alone and how much I love living by the water.
This all might sound crazy, but living in a city like New York, you’re never alone. I don’t feel alone even when I’m locked inside our apartment when my husband is taking the dog out. Living in Battery Park though, that is like living in a bubble on Manhattan. We can hear the birds in the morning and it’s quiet in the evening. But, this is still NYC. Noises, movements, constructions, people, motions, emotions, smells. New York City is a perfect vacation spot, a great city to study in, but when you actually move here things change. At least for me it did. 

Det ar ovanligt att inte se manniskor, hora manniskor eller att bli besvarad av manniskor i New York. Men det kan handa. Igar kopte jag en iskaffe och satte mig vid vattnet. Det var sa otroligt varmt och jag kunde kanna svetten rinna langs min kropp. Pa grund av det ville jag nasta ga in igen och byta om till bikini och ga upp pa var rooftop istallet, mend et var sa fridfullt dar. Jag hade mina horlurar i oronen till en borjan utan musik. Jag ville lyssna pa vattnet men jag ville inte bli stord av nagon och nar man har horlurar lamnar de (ibland) dig ifred. Men sedan markte jag. Inte bara att jag satt pa en plats dar det inte fanns manniskor direkt bredvid mig, utan ocksa att jag inte sag nagon i omradet. Jag la ifran mig horlurarna och jag kunde inte ens hora nagon. Allt jag kunde hora var ljudet fran vattnet och en helikopter i luften. “Tyst”.
Jag satt dar i over en timme. Jag hade min bok bredvid mig tillsammans med mina horlurar pa banken. Svetten fortsatte att droppa. Vattnet fortsatte att klucka under mig. Skuggorna fran racket fortsatte att rora sig. Alla mina vanliga tankar lamnade mig och det enda jag kunde tanka pa var hur vacker den har dagen var och hur underbart det kandes att vara ensam och hur mycket jag alskar att bo vid vattnet. 
Allt detta kanske later knasigt, men att bo i en stad som New York, du ar aldrig ensam. Jag kanner mig inte ensam ens nar jag ar inlast i var lagenhet nar min man tar hunden pa promenad. Att bo i Battery Park dock, det ar som att bo i en bubbla pa Manhattan. Vi kan hora faglarna pa morgonen och det ar tyst pa kvallen. But, detta ar fortfarande NYC. Ljud, forflyttningar, byggarbeten, manniskor, rorelser, kanslor, dofter. New York City ar ett perfekt semester stalle, en fantastisk stad att studera i, men nar man faktiskt flyttar hit saker forandras. Iallafall for mig. 

Paper or not paper, that is the question…

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

imageimage
On Tuesday night we went to an Italian restaurant that we have been to many times before to celebrate our anniversary. We actually had our first real date there and on Tuesday we got to sit at the table we had the first time. That place is so cute, so Italian, and the food is really good. We ordered mussels and clams for starter and for dinner J had the lasagna like he always get there and I had a lobster and shrimp pasta. Yummy!
When we came home J saw his anniversary gift that I had “made” for him. A photo album with pictures from our honeymoon. I read over a year ago that the first anniversary is the cotton year and second is paper. So last year I gave my husband a bracelet that came in a jewelry box with cotton and this year I gave him a photo album. But, when I had finished the gift on Tuesday I looked online for some reason I don’t remember, and somehow came to see that paper is the first year and cotton is the second year. I was very confused and searched around. Yes, in Sweden the cotton is first and in the US the paper is first. Aaahh, why is it not the same? Oh, well. I wanted to make the album anyway.