Home

The Wedding

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Lördag börjar med bagel, kaffe och lite snack med den förlovade mannen, Ryan, som snart skulle få gifta sig med sin drömtjej. Sedan ut på promenad i området. Träd hade fallit och det låg grenar överallt. Stormen hade tagit massor. Tog bilen in till lilla centrum (observera att vi inte har befunnit oss i själva Chicago city, utan på landet en bra bit ifrån). Sedan tillbaka, bada i polen och sen hopp in i duschen för att bli fin inför bröllopet. Jag fick en väldigt stilig karl i kostym. Jag gillade min klänning (dock tog vi inga foton på det (!!) men det fanns en fotograf hela dagen, så där finns några foton på oss).

Ceremonin var fin. Kyrkan var liten och vacker. Jag är ju inte katolik och inte heller amerikan, så jag hängde ju inte med på allt som hände. En massa nya kyrkliga saker. Men det var trevligt. Det var meningen att jag skulle sitta med Ryans föräldrar längst fram, men jag kände mig bekväm lite längre bak med Jims farmor och farfar.

Brudparet och deras följe tog limon och åkte på en trip för fotografering medan jag åkte med föräldrarna till huset. Bytte om, drack kaffe, relaxade och svettades. Det var skönt med två timmar emellan.

Vid 6 tiden åkte vi till den hyrda lokalen. Där pågick redan tre andra bröllopsfiranden. Det var fint med royal blue tema. Jag träffade massor med folk och jag har ingen aning om hälften av vilke de är, men det var trevligt. Alla visste vem jag var och alla kom och viskade till mig “Jims mom loves you and she talks so good about you” 🙂

Jim höll ett väldigt fint tal till sin bror och hans nya fru Annelise. Allt  gick väldigt fort, hann knappt äta upp en rätt förrän nästa var påväg. Jag hade sällskap av Jim’s farmor och farfar. De är inte släkt med resten av familjen, bara Jim, men alla ser dem som familj iaf. De var så fina och jag kände mig så väl omhändertagen och jag hade en fantastisk trevlig middag.

Dags för dans. Brudens sida var lite stillsamma, men andra var uppe och svängde loss. Lilla blomsterflickan dansade solo och gjorde helt fantastiska moves som jag måste sno. Där har vi en pajas och jag såg mig själv i henne. Tillslut gick jag och dansade med henne och hon verkade älska det. Hon hade en “dejt”, Ryans kompis och vän till familjen, som hon vägra släppa taget om, och nu hade hon mig. Ingen annan fick dansa med henne, då satte hon sig på golvet med armarna i kors. Jag gjorde en variant av Dirty Dancing med henne och det var kanske ett misstag, för det fick jag göra resten av kvällen. Vi stal allas uppmärksamhet under lång tid. Haha, lilla svenska Fanny blir center för ett amerikanskt/polskt sällskap.

Jag har aldrig blivit så varmt välkommen av en massa främlingar. Alla kom till mig och sa samma sak “Everybody loves you”. Hahha, jag måste ha gjort bra intryck.

Kvällen slutade vid midnatt och jag var helt slut.

Vi försökte ta gamla och lata Sammy ut på promenaden
Men han ville inte, så han gick hem själv
Grymt fina och stora hus. Hela området såg ut som ett avsnitt av Desperate Housewives (har knappt sett enda avsnitt, men iaf:) 
Ryan and Annelise
Jim höll tal 

Och där la jag ifrån mig kameran för kvällen:)

Tjingeling

My trip to Chicago

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Ja, vart ska jag börja. Vi åkte till flygplatsen, checkade in, satte oss på planet och vi lyfte. Sedan fick vi höra att vi skulle bli 20 min sena, 40 min sena och tillslut förklarade de att de hade flygit runt i cirklar under denna tid och att Chicagos flygplats har blivit utan el så det finns inga lampor för landning. Planet skulle behöva landa, i Columbus Ohio!! Jag trodde vi hade flygit i cirklar ovanför Chicago, men nej, Ohio, två stater ifrån. Helt galet.

Vi landade, väntade på flygplatsen som var stängd och sedan talade de om att flyget var canceled! Klockan var nu midnatt och vi stod i kö för att få en ny biljett för att åka på morgonen efter. Men framme i kassan sa de att allt var fullt fram till 1:30pm vilket skulle för oss innebära att Jim skulle missa övningen i kyrkan, och han var best man.

Vi sprang ner till Rental Cars. I kön mötte Jim en man som såg ut som att han hade bråttom till Chicago så J frågade om vi kunde dela bil och få ner kostnaden. Mannen hade tydligen en trött och tjurig kvinna med sig. Jag kände på mig att resan inte skulle bli som vi tänkt, och nej, efter 1 timmes körande mitt i natten ville det äldre paret stanna och checka in på ett hotell i ett par timmar. Hmm, så mycket för att spara in på kosnaden. Hotellet låg i Springfield och var fullt, så jag och J fick ett rökrum som var sista rummet kvar. Jag tyckte det var okej för en kort natt, men J var lite arg och besviken på sitt val av person att åka med.

Efter tre timmars sömn gick vi upp, åt frukost och vi var på resande fot igen. Paret var faktiskt ett väldigt roligt par. Vår resa var helt okej. Jag tror det var bra att vi inte fortsatte där mitt i natten. Bilresan bestod av staten Ohio, staten Indiana, staten Illinois och massor av majsfält.

Vi kom fram vid 2 tiden. Jag var så välkommen direkt när jag kom in. Jag märkte snabbt att hans mamma gillade mig. En väldigt viktig punkt. Jag var lite nervös innan måste jag erkänna. Gjorde oss iordning för kyrkan och rehearsal dinner. På middagen fick jag naturligtvis träffa en massa nära släktingar. Alla lika glada av att träffa mig. Italiensk restaurang och god mat. Kvällen slutade dock tidigt och med världens storm utanför. Wow, vilka blixtrar!

På Columbus flygplats hittade jag den här skylten
Halvtimme innan vi kom fram till Chicago möttes vi av stormväder som höll på i typ 20 min och som övergick till strålande solsken och +35 grader
På kvällen när vi skulle sova. Det var egentligen helt svart ute, men under blixtrarna såg det ut som att det var dag igen. Väldigt annorlunda från svenska stormar.

Tjingeling

Happy Birthday to ME :)

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Åh, jag älskar att fylla år! Det är inte riktigt samma sak nu när man är äldre. Inte ligga vaken och höra familjen viska utanför dörren och man själv försöker lotsas sova. Inga stora paket som landat i ens knä i sängen. Inget ruffsigt hår som hamnar på alla familjefoton.

Men känslan av att fylla år är ändå lika underbar. Det är Min dag idag. Även om ingen annan skulle bry sig så finns känslan inom mig att det är min födelsedag. Jag längtar efter dagen och börjar räkna ner en månad innan. Jag känner mig som ett barn. Varför behöver man växa upp?

Det är strålande sol och det ska bli +30 grader. Kan ju inte bli bättre. Känner för en springtur. Börjar bli gammal och måste tänka på hälsan, mohahahha.

Ha en bra dag!

Tjingeling

Back home in NYC

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Hemma igen efter en minst sagt händelserik helg. Jag har haft en helt faktastisk tid i Chicago. Resan dit och hem var ju väldigt intressant måste jag ju ändå säga.

Allt om helgens äventyr får ni höra om imorgon. Nu ska jag gotta mig med lite (dock tråkigt) NY godis och ett gammalt avsnitt av The Mentalist som jag har missat. Och imorgon; Min födelsedag!!

Lämnar Chicago
Notera att min godisskål är en sandwichpåse, hahah, allt annat ju nedpackat.
Och ja, där finns lite av mitt älskade lakrits med:)

Tjingeling

Sitter fast i Ohio

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Hahhaa, resan borjade ju intressant. Columbus flygplats just nu. Tydligen ingen strom och lampor for landning i Chicago.
Vi far inte lamna flygplatsen, alla restauranger ar stangda och vi har vantat med att ata for vi skulle ata nar vi kom fram.
Men men, I’m sure it will be fine. Nu kan jag bocka av denna stat pa listan, aven om det bara ar flygplatsrn, hahaha:)
Vi hors pa sondag kvall.
Tjingeling