Home

Okej, vi har bestämt oss för hur vi ska gifta oss. Var när hur det blir är tyvärr hemligt än så länge. Våra familjer vet om det nu iaf.

Det är förstås en hel del vi måste fixa med inför bröllopet. Inte bara var när hur (puhh, vilket är en del), utan även de dumma papper och det faktum att vi inte kommer från samma land skapar oxå massor med planering.

Vi ser fram emot att gifta oss. Vi är så kära och så glada. Lyckan är på topp! Känslan över att vi ska vara “poofs forever” är obeskrivlig. 

I Love You, Jim!

Tjingeling

5 dagar sedan vi förlovade oss. De första dagarna var ju hur flummiga som helst, jag minns inte ens vad jag gjorde. Det är bara ett enda stort glädje blurr. Och sen bjöd ju helgen på ändring av klockan vilket inte alls gjorde saken bättre. Förlorat en timme mellan lördag och söndag. Vi sov till lunchtid igår och eftersom vi hade varit ute under kvällen innan och kommit hem sent, ja, hela vår dag var förstörd. Så sjukt trötta. Vi lyckades gå en timmes promenad mot Upper East och sen tillbaka hem, men det var ungefär det enda vettiga vi gjorde igår.

Jag vaknade kl 3am inatt och kunde inte somna om. Klarvaken. Några minuter innan Jims alarm gick igång vid 7am började jag äntligen känna att jag började bli trött igen. När han hade gått till jobbet sov jag som en stock fram till lunch. Fick mitt morgonkaffe nu vid 2pm, ihop med sushi, haha. Det är helt knasiga dagar nu, men förhoppningsvis kan jag komma in i min vanliga balanserad vardag från och med imorgon. Tur att jag inte hade rehearsal idag för det hade inte gått så bra. Däremot hade jag istället planerat att ta Olivers klass:( Men men, jag fungerar ändå inte så bra utan 8 timmars sömn.

Våren har börjat komma hit. I lördags var det strålande sol och varmare, idag är det +12 ute och helt underbart. Att veta att våren snart är här ger mig lite mer energi och gör mig ännu gladare, om det nu ens är möjligt 🙂

Tjingeling

10 mars 2012 var jag hemma hos Jim. Vi bestämde oss för att gå och äta frukost på Dunkin Donuts innan jag skulle åka hem till lägenheten i Brooklyn där jag hade som uppgift att fixa kläder ur Emmas garderåb till hennes möhippa.

Dunkin som ligger här närmast var proppad med folk så vi bestämde att gå vidare. Jag gav flera förslag på vart det låg dunkin ställen, men J sa att han tyckte vi skulle gå vidare. Efter mitt tjöt om olika ställen sa han tillslut att han hade en lite överraskning. Då började jag ju såklart att tjöta om det och frågade en massa frågor.

Plötsligt stod vi utanför en kamerabutik och J ville ge mig en kamera i present. Jag började nästan gråta där utanför (nästan större reaktion på det än på hans frieri, hahaha, fast där var jag i så stor chock att jag inte kunde reagera alls). Jag hade ju ingen aning om vilken jag ville ha, så vi gick tillslut till ett dunkin och åt den där frukosten och J kollade upp vilken som var bäst.

Så himla fint. Den presenten betydde väldigt mycket för mig. Jag hade aldrig förväntat mig det. Det är kanske inte en jätte big deal för J, men det var det verkligen för mig.

I mars förra året gav han mig något väldigt värdefullt för mig, men mars i år toppade han det rejält. I år var överraskningen tusen gånger större och kommer vara för resten av mitt liv:) Inget kan toppa det. Så om det kommer överraskning under kommande års mars-månad kommer inte det kunna chocka mig speciellt mycket, hahha.

Tjingeling

Idag har vi spenderat förmiddagen i The Diamond District. Gatan med alla juvelbutiker är ganska scary faktiskt. Men där finns otroligt mycket smycken, och massor med gömda ställen som jag inte hade en aning om. Jag fick min ring omgjord till en passande storlek. Nu känner jag mig helt nyförlovad igen. Den är ännu finare nu när den sitter perfekt:) Vi har även varit och valt ut vigselringar. Det kommer bli så fint!

Nu ska jag sticka iväg till DNA och köra två föreställningar. Min fästman (hihihi, så roligt att kalla honom det) kommer på första showen för att ta hand om min ring som jag inte vill lägga ifrån mig någonstans och riskera att bli av med.

Tjingeling