Home

Swan

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Det regnar. Nar det ar daligt vader i New York, det da man ska passa pa att ga ut. Det ar ingen ute da och man slipper springa in i tusen turister. Daremot ska man halla sig borta fran Soho och andra shopping omraden, for nar det regnar pa semestern passar man saklart pa att shoppa. Har nere i Battery Park ar det helt tomt. Jag som har skona gummistovlar funderar pa att ga ut och unna mig tid i parken. 

Under morgonen har jag bl.a kollat pa Swan Lake pa youtube. Jag har aldrig sett den live och faktiskt inte heller sett hela via video. Den enda balett jag har sett pa scen ar La Bayadere pa Kungliga Operan i Stockholm. Jag hade garna gatt och sett fler baletter. Vore treligt att ga och se en balett har pa Lincoln Center. Undra om jag far med mig Jim:) Visst vore det romantiskt, hahah. Kolla pa gamla karlekshistorier och vackra rorelser, det later inte som en dejt som jag och Jim nagonsin skulle ga pa, men det hade varit trevligt:)

It’s raining. When it’s bad weather in New York, that’s when you should go out. There is noone outside and you don’t have to run into a thousand tourists. Though, you should stay away from Soho and other shopping areas, cause when it’s raining on peoples vacations they of course go for some shopping. Down here in Battery Park it’s completely empty. Me, who has rain boots, is thinking of going outside and enjoy the park. 
This morning I have among other things watched Swan Lake on youtube. I have never seen it live and actually not seen the whole thing on video. The only ballet I have seen on stage is La Bayadere at the Royal Opera in Stockholm. I would love so see more ballets. Would be nice to go and see a  ballet at Lincoln Center. Wonder if I can get Jim with me:) Would have been romantic, right, hahha. Watch old love stories and beautiful movements, that doesn’t sound like a date me and Jim would ever go on, but it would be nice:)
margot_fonteyn_in_swan_lakeMargon Fonteyn in Swan Lake, 1945

Tjingeling

It’s finally green outside

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Jag har hittat min karlek i livet. Det kanns sa skont. Att vara tillsammans med Jim kanns sa otroligt ratt. Att veta att jag kan spendera hela mitt liv tillsammans med denna man som gor mig sa lycklig, det ar en fantastisk kansla. 
Vi har kannt varandra i tre ar nu. Inte sa lange kanske med tanke pa att det snart ar ett ar sedan vi gifte oss i Italien. Men det kanns som att jag har kannt honom mycket langre. Jag kanner verkligen hur bra vi passar for varandra och det ar valdigt haftigt hur man kan kanna sa starkt for nagon annan. 

Ja, iaf,… Hej pa er! Idag ser jag att traden antligen har blivit grona. Det tog tid i ar. Vintern vill inte forsvinna. Jag ar otroligt trott pa kallt vader. Jag vill ha 30 grader, sol och att svetten ska rinna fran pannan. Man ska bli svettig nar man kliver ut fran duschen, da ar det perfekt varmt. Bade jag och Jim langtar till den dagen da vi kan flytta till ett varmare stalle, men det blir inte forran om ett par ar. 

I have found the love of my life. It feels so great. To be together with Jim feels so incredibly right. To know that I can spend the rest of my life together with this man that makes me so happy, it’s a fantastic feeling.
We have known each other for three years now. Not very long maybe since it’s almost a year since we got married in Italy. But it feels like I have known him for a longer time. I really feel how good we fit for each other and it’s really cool how you can feel so strongly for someone else.
Well, anyway… Hi guys! Today I see that the trees finally are green. It took time this year. The winter didn’t wanna go away. I’m so tired of cold weather. I want 30 degrees (like 86F), sun and that the sweat is dripping down your forehead. You should get sweaty when you get out of the shower, then it’s perfectly warm. Both me and Jim is looking forward to the day we can move to a warmer place, but that’s in a couple of years from now.  

CIMG9852_2For ett ar sedan var vi i Chicago och skulle fira var forlovning
One year ago we were in Chicago to celebrate our engagement 

Tjingeling

May 6

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter
Hovdala_SlottHovdala Slott / Hovdala Castle

Igar akte jag hem till JoAnna, var koreograf, for att jobba med Nattdans pa Hovdala. Ingen annan dansare kunde komma igar, sa vi bokade av var studio och jobbade framfor datorn istallet. Vi gick igenom den koreografiska ide som hon har lagt upp och jag som inte kommer vara med kunde med ett oga utifran, lite som publikens oga, stalla fragor om varfor si och sa. Vi jobbade pa bra och vi fick mycket gjort. Det ar bra att lagga en bas nu innan de ska dit for de har inte sa mycket tid nar de val ar dar. Saker kommer att andras naturligtvis. Aven om vi minns platsen och aven jobbar utifran bilder, sa har man alltid lite bilder som sen inte kommer att fungera. Men ju mer forberedda de kan vara innan, desto battre saklart.
Nu har vi paus i rehearsals igen. Koreografen ska ivag och undervisa pa andra platser i USA. Jag hinner sen vara med pa ett rehearsal innan jag aker till Sverige. Eftersom det ar lugnare nu ska jag forsoka gora en massa andra grejer.

Yesterday I went JoAnna’s home, our choreographer, to work on Nattdans pa Hovdala. No other dancer could come yesterday, so we cancelled our studio and worked on the computers instead. We went through the whole choreographic idea that she had and since I’m not gonna be a part of it I could with an outside eye, little like the audience eye, ask questions about this and that. We did a good job and got a lot done. It’s good to make a base now before they are going there cause they will not have that much time once they are there. Things will change of course. Even if we remember the site and also work from pictures, you always have images of things that will not work later. But the more we can prepare now before, the better of course.
Now we have a break from rehearsals again. The choreographer will teach at other places in USA. I have time to come to one rehearsal before I’m off to Sweden. Since it’s slower now, I will try to do a lot of other things.

Tjingeling

Brooklyn Dance Festival

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter
thedashensemble
Borrowed picture from The DASH Ensemble. Here: Lilja in action. 

Igar kvall akte Jim och jag till Brooklyn. Vi ville hitta nagot bra stalle att ata pa, men det stallet som verkade bra serverade inte mat forran 6pm (!!), sa vi gick till en Irish bar som hade sjukt goda och billigare appetizers.
Efter det gick vi till Actors Fund Arts Center. Igarkvall var det de professionella kompanierna, de andra kvallarna i Brooklyn Dance Festival ar det emerging artists. Jag kanner dansare i bade Arch Dance och The Dash Ensemble som performed igar.
Det ar alltid intressant att ga och se dans har. Mycket av det ar ren skit. Men jag hade en open mind om kvallen igar eftersom det var redan valkanda koreografer. The Dash var helt klart bast. Bra anvandning av rummet, kladerna, samhorigheten mellan dansarna, ja, det foll mig i smaken. Sista nummret var ett stepp nummer. Jag har aldrig sett Tap-dance pa scen som jag har tyckt varit intressant fram tills igar. Det ar en svar dans att fanga publiken med, men den har gruppen, Jason Samuels Smith & Company, sag ut att ha roligt och bjod publiken pa en riktigt proffsig stepp.
Ett kompani, SynthesisDance, var sa enormt daligt att jag slumrade till ett par ganger. Trakiga kostymer, forutsagbart, enformig och trakig musik, dalig ljussattning och dansarna sag ut som att de ville morda oss trots att det skulle vara “vacker” dans. Dansen var en total show-off: “Titta pa mina viga ben, och har kan du fa se det igen. Spagat. Jag ar vig och jag kan dansa”. Usch det var sa daligt. Till den stor besvikelsen var det sen samma kompani som dansade igen efter den lilla pausen. Den koreografin var liiiiite battre, men nej, inte bra! Men kanske ar det nyttigt att se riktig skit ibland sa att man kan uppskatta det som ar bra. Jag vet inte.

Last night, Jim and I went to Brooklyn. We wanted to find some good place to eat, but the place which seemed good served no food until 6pm (!!), so we went to an Irish bar that had really great and cheaper appetizers.
After that we went to the Actors Fund Arts Center. Last night was the professional companies, the other evenings at the Brooklyn Dance Festival are the emerging artists. I know dancers in both Arch Dance and The Dash Ensemble that performed yesterday.
It is always interesting to go see dance here. Much of it is pure crap. But I had an open mind about last night because it was already well-known choreographers. The Dash was clearly best. Good use of the room, the clothes, togetherness between the dancers, yes, that was interesting to me. The last number was a tap dance number. I’ve never seen tap-dance on stage that I’ve thought were interesting until yesterday. It’s a hard dance to catch the audience with, but this group, Jason Samuels Smith & Company, looked like they had fun and gave the audience a truly professional tap dance.
One company, SynthesisDance, was so tremendously bad that I dozed off a couple times. Boring costumes, predictable, monotonous and dull music, poor with the lighting and the dancers looked like they wanted kill us even though it was supposed to be a “beautiful” dance. The dance was a total show-off: “Look at my flexible legs, and here you can see it again. Split. I’m flexible and I can dance”. Ugh, it was so bad. The great disappointment was that the same company came back and danced again after a short pause. The choreography was a liiiittle better, but no, not good! But maybe it’s good to see pure crap sometimes so that you can appreciate what is good. I don’t know.

Tjingeling

Banana pancake and bacon

Email to someoneShare on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

IMG_9322_2

Borjade dagen med bananpannkakor och bacon. En bra start tycker jag. Det ar min andra gang som jag provar. Kollade pa natet hur andra brukar gora, hur mycket agg och hur mycket banan. Jag tog ett mindre agg an vad som stod och jag tror det hade blivit annu battre med annu mindre agg faktiskt. Men det var gott och eftersom jag inte ens hann blinka innan Jim hade atit upp sa tror jag att jag gjorde ett bra jobb:)
Idag ska jag jobba pa lite olika saker som behovs goras. Bl.a ska vi ordna en fundraising dinner for projektet i Sverige och jag ska skriva ner forslag pa meny och kvallens upplagg sa att jag ar forberedd imorgon bitti nar vi ska planera.

Began the day with banana pancakes and bacon. A good start I think. It’s my second time I try. Looked online how others usually do them, how much egg and how much banana. I took one less egg than what it said and I think it had been even better with fewer eggs actually. But it was good, and since I didn’t even have time to blink before Jim had finished eating, I think I did a good job:)
Today I will work on some things that needs to be done. Among others, we will arrange a fundraising dinner for the project in Sweden and I will write down proposals for the menu and the evenings schedule so that I’m prepared tomorrow morning when we are gonna plan it. 

Tjingeling