Igår uppträdde vi med det vi har repat på i två veckor. Vi var öppningen till David Lichman’s North America Tour. Vi har hört så mycket om denna David och efter att ha sett hans lilla show förstår vi varför Jo pratar så mycket om honom. Vilken kontroll, vilket samarbete med sina hästar, vilket kroppsspråk.
Vårt sista rep inför föreställningen gick inte alls bra, men som nästan alltid betyder det ett bra uppträdande. Vi hade kul och hästarna verkade gilla det. Däremot så är hästar väldigt smarta så de hade klurat ut mönstret och gick snabbt förbi vissa delar. Då gäller det för oss att göra något oväntat, inte skrämmande, utan något som ser nytt ut som fångar deras uppmärksamhet igen.
Yesterday we performed with what we have rehearsed in two weeks. We were the opening for David Lichman’s North America Tour. We have heard so much about this David and after seeing his little show we understand why Jo is talking so much about him. Great control, great collaboration with his horses, and great body language.
Our last rehearsal before the show didn’t go well at all, but as almost always that means a good performance. We had fun and the horses seemed to like it. However, they are very smart horses so they had figured out the pattern and went quickly past certain parts. Then it is up to us to do something unexpected, not scary, but something that looks new that catches their attention again.
Vi kollade på showen från en balkong genom myggnät, därför lite blurrig bild / We watched the show from a balcony through a mosquito screen, that’s why the photo is blurry
Tjingeling