Jag är glad över att jag har valt att stanna hela sommaren i New York. Jag tycker att det är lite kallt då vi har 27 grader och lite moln under en dag, men jag vet att Göteborg hade 18 grader och regn tidigare i veckan, så man ska ju inte klaga. Men jag kan erkänna att när jag ser allas miljoner sommarbilder på fejjan från utflykter och äventyr folk gör i Sverige, då saknar jag det lite grann.
Det är mysigt med bilturer i skogen eller att cykla till stranden. Det är nice att äta en räkmacka eller en tallrik lax med färskpotatis. Och jag skulle kunna göra vad som helst för en grillkväll. Och det jag saknar mest av allt är ljuset. Att solen inte går ner på sommaren. Här går solen ner strax innan 10 och då blir det helt svart (eller ja, NY har rätt mycket belysning, men himlen iaf).
Det jag saknade med NY när jag var i Sverige förra sommaren var speciellt att kunna gå till en rooftop. Jag saknade även att ha en bagelfrukost. Och framför allt saknade jag värmen.
Jag har egentligen aldrig hemlängtan, jag vill inte hem till Sverige. Om jag inte bodde i NY skulle jag bo någon annan stans i världen. Vet inte varför, det bara är så. Men jag saknar små saker jag har gjort sen jag var liten, och jag saknar vissa speciella maträtter och jag saknar rent och friskt vatten.
Jag och J har bestämt oss för att gå ut ikväll. Inte göra något speciellt, bara umgås vi två. Jag tror jag ska föreslå att göra saker som man inte kan göra i Sverige. Då har denna lilla saknad av svenska saker försvunnit på några minuter 🙂
This is what I miss. Stockhholm at 3 am 2010. Photo by my Portuguese friend Andy.
Tjingeling