Den 7 juli förra året kom jag till Sverige efter ett halvår i New York. Mötte mannen jag levde med, fick nycklar till vår lägenhet och gick in det som var mitt hem. Stod länge och tittade mig omkring. Det var som att komma tillbaka till samma liv jag hade ett halvår tillbaka. Som om New York inte riktigt räknades eller fanns där i minnet.
Men ingenting var som det hade varit förut. Jag öppnade väskorna och satte mig på golvet. Tittade på det som varit mitt liv under 6 månader och det som var mitt hem innan jag åkte.
Tom, ensam och trött satt jag där på golvet. “Och nu då?”
Efter tre månader hade stora beslut tagits, stora förändringar var på gång, resan var bokad, papper var signerade, lådor var packade och min resväska stod där bredvid mig igen. Jag pustade ut.
För 12 månader sedan jag kom jag tillbaka till det som var mitt hem. För 9 månader sedan lämnade jag det och jag tror att det var ett bra beslut. Vad som hade hänt om jag stannade kvar där, kvar i Stockholm, kvar med samma man, vem vet? Men jag fann en ny stad, en ny man, en ny lägenhet, och jag är lycklig:)
Tjingeling




