Jag gillade inte låten supermycket egentligen om jag tänker efter. Men jag älskade musikvideon för jag tänkte att det var sånt jag skulle jobba med när jag var vuxen. Jag tyckte att dansen var rätt tråkig, men coolt koreograferat och jag längtade tills jag var i åldern då jag skulle jobba med detta själv.
Hmm… 1997, hur gammal var jag då? 11 år, och jag hade haft drömmar om dansyrket i flera år. Många i tjugo-års-åldern vet fortfarande inte vad de vill, men jag hade min bana klar redan när jag började dansa när jag var 6 år. Jag har älskat dans i snart 20 år! Helt otroligt! Tack mamma och pappa som tyckte jag var för sprallig och satte mig på dans för att göra mig av med lite energi:)
Imorgon bär det av mot älskade New York igen. En vecka i Sverige har varit kort, väldigt kort. Men jag har fått in mycket ändå. Flyttat mitt liv i lådor från öst till väst, hunnit träffa de viktiga människorna i mitt liv, pratat i telefon med de jag inte kunde träffa och ätit massor av god mat! Jag är nöjd med min trip! Nu ska jag tillbaka och det känns oxå skönt. Dansa dansa dansa, koreografera, umgås med mina vänner och med J. God natt!
Tjingeling