Last night I fell asleep while I listened to a podcast. I woke up when it was finished and fell back to sleep thank G. An hour later I woke up by that it felt like my brain got slapped. Very strange feeling. The slap gave me a whole bunch of way too deep thoughts and questions that I didn’t want to answer in the middle of the night. I was awake for quite some time in our sweaty bedroom with a snoring husband and a puppy that moved around every 3rd minute.
I have never woken up in that way before. Like if some mini person had crawled inside my head and gave my brain a hard slap. Strange and probably sounds totally insane.
Today I of course woke up super tired and with a swollen throat. Wanted to take class, got ready but I just didn’t have enough energy for it. Instead I have been frustrated with that my brain did this to me last night. But in a way I’m happy it happened. I clearly need to do some serious thinking.
Igar natt somnade jag medans jag lyssnade pa en podcast. Jag vaknade nar den var slut och somnade som tur var om. En timme senare vaknade jag av att det kandes som att min hjarna fick en orfil. Valdigt konstig kansla. Orfilen gav mig en hel hog av alldeles for djupa tankar och fragor som jag inte ville besvara mitt i natten. Jag lag vaken lange i vart svettiga sovrum med en snarkandes make och en valp som bytte plats var 3e minut.
Jag har aldrig vaknat pa det sattet forut. Som om nagon mini person krypit in i huvudet pa mig och gav min hjarna ett hart slag. Underligt och later sakert helt sjukt.
Idag vaknade jag saklart super trott och med en svullen hals. Ville ta en dansklass, gjorde mig iordning men jag hade helt enkelt inte energi for det. Istallet har jag varit frustrerad av att min hjarna gjorde sa mot mig igar natt. Men pa ett satt ar jag glad att det hande. Det ar tydligt att jag behover do some serious thinking.
This morning. I’m happy I didn’t go to class actually.