När man åker tunnelbana i Stockholm innebär det för mig och många andra att man då har tid att ringa och smsa det man inte hinner när man är på språng, för man är ju alltid på språng i Sthlm.
Här i New York finns det ingen täckning nere i tunnelbanan. Väldigt frustrerande många gånger, och jag hade svårt att vänja mig i början.
Men det är på nåt vis rätt skönt. Det är tystare (förutom att tågen dånar) och man slipper höra alla andras världsliga problem. Dock är det jobbigt om man vill ända mötesplats, berätta att man blir sen pga av vagnfel eller behöver tala om nåt viktigt innan man anländer. Då måste man först gå upp på gatan, ringa/smsa, och sedan ner i tunnelbanan igen, och hur ofta gör man så?
Men i nödsituationer finns hjälptelefoner nere i tunnelbanan, vilket är fantastiskt bra. Lite väl old school, men händer det nåt är det inte riktigt lämligt att först springa upp på gatan för att ringa.
Tjingeling